| Levned |
- Är troligen den »scolaris» Lars, som jämte sin broder Holmger 1288 ihågkommes i sin »cognatus» ärkebiskop Magnus Bossons testamente. Säkert belagd fr. o. m. 1305. Blev riddare något av åren 1312—1314. Nämnes såsom hertiginnorna Ingeborgs råd från 1318, som riksråd från 1322 och som lagman i Södermanland från 1319. Utfärdade 1330, 1338 och 1342 brev i Ärnäs i Kärnbo sn, Selebo hd i Södermanland, som han ägde enligt DS, nr 3130, och där han även uppträder i av andra personer utfärdade brev 1335 och 1346. Det torde ha varit hans sätesgård, ty där bodde senare hans son Holmger. Levde ännu 1350. Valde gravplats i Alvastra kloster. Är, eftersom ingen annan person med detta namn är känd från denna tid, troligen identisk med den Lars Ulfsson, som 1301 var gift med Ramborg, som då bär frutitel och alltså tidigare varit gift med en riddare. Hennes fader var sannolikt riddaren och riksrådet Nils Ingemundsson (lilja), vars 1301 nämnda enda kända hustru: hette Ragnfrid. Lars Ulfsson (Ama) var 1318 gift med Ingrid Anundsdotter, som dog något av åren 1346—1348 och valde sin gravplats i Alvastra kloster samt ägde gods i Vadsbo hd i Västergötland och i Dals hd i Östergötland. Hon var en av arvingarna efter kaniken i Uppsala Johan Folkason (Fånöätten) och troligen kusin till dennes moder Ramborg Ingevaldsdotter samt därför och med hänsyn till sitt patronymikon troligen syster till den Elena Anundsdotter, vilken 1312 såsom sin »consobrinus» nämner Ingevald Estridason (Hammerstaätten), som 1316 av Magnus och Ulf Gudmarssöner (Ulvåsaätten) kallas »cognatus» liksom den likaledes efter Johan Folkason arvsberättigade lagmannen Knut Magnusson (Tyrgils Knutssons ätt) och hans broder riddaren Gustav Magnusson, vilka 1318 beseglade Lars Ulfssons och Ingrid Anundsdotters första testamente. (adelsvapen)
|
Om slægterne Brændgaard & Heilesen
- eft. 1350
